matematik och kemi dödar
Sönderstressad. Panik och ångest. Dysterhet. Tror att jag måste greppa tag i mig själv och säga nej. Min pappa tycker att jag måste sluta göra saker för andra hela tiden och lyssna på vad jag själv vill. J med. Tycker det känns själviskt men inser dock att jag inte kan leva så som jag gör.
Några små, sådär finurliga ord en tisdagskväll som detta, taget direkt ur almas verklighet. Har det annars fruktansvärt bra. Måste bara låta det överta, genomtränga och dominera.
PS. Hade världens mysigaste morgon och i helgen ska jag inte göra någonting, för det är vad jag vill. Ingenting.
Kommentarer
Trackback
