kjbuhvckyuj

Kvävs sanningen av rädslan att förlora någon?
Jag är så klipsk, borde fan skriva låtar som berör. Istället traskar jag runt i en smutsig skjorta, känner att fötternas mjuka yta dimpar ner mot det aningen kalla trägolvet. Tårar faller, skratt bryter sig loss och där, titt på fan vad spagettin klar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0